1. Förebyggande angrepp

Pearl Harbor 1941 och Sexdagarskriget i juni 1967. Förebyggande angrepp är en skoningslös, brutal och ytterst riskabel taktik. Såväl Japan 1941 som Israel 1967 var numerärt underlägsen sin blivande fiende. Den militära situationen skilde sig förstås avsevärt från varandra - men många av förutsättningarna var desamma. Med väl utvalda filmbilder, grafik, kartor och intervjuer följer vi uppbyggnaden, utförandet och drar slutsatser om effekt..

2. Vilseledningsmanöver

Finta med vänster - slå med höger! Vilseledning torde ha förekommit sedan stenåldern. Modern vilseledning kräver mycket goda kunskaper om fienden, minutiös planering och långvariga förberedelser. Ändå kan skillnaden mellan triumf och totalt fiasko vara hårfin. Här specialstuderas två av de största vilseledningarna i militärhistorien: operation Fortitude de allierade inför D-dagen samt operation Ökenstorm 1991 då koalitionen försåg irakierna med bekräftelser över vad de redan trodde sig veta - fast sanningen skulle visa sig vara en helt annan.

3. Kontroll över luftrummet

Den 12 januari 1991 lyfte koalitionens flygplan för att slå ut Iraks flygvapen och luftvärnsinstallationer. operation Ökenstorm var ett faktum, men kunde inte genomföras utan totalt luftherravälde. När nog 50 år tidigare, 13 augusti 1940 lyfte de brittiska jaktflygplanen för att utkämpa den avgörande striden under slaget om Storbritannien. Knappast någon större operation kan genomföras utan åtminstone ett lokalt luftherravälde. Taktiken måste anpassas därefter.

4. Blixtkrig

Dokumentären analyserar Heinz Guderians och Tommy Franks strategiska dilemma inför Fall gul, den tyska invasionen av Västeuropa i maj 1940 och, koalitionens invasion av Irak i mars 2003. "Blixtkrig" handlar i mycket om att vinna eller försvinna. Framgång förutsätter lokal överlägsenhet, styrkekoncentration, goda nerver, utmärkt logistik, vilseledning och en lång rad svårförutsägbara detaljer som måste falla på plats. Segern kan bli avgörande, ett nederlag förödande.

5. Specialoperationer

Kurdistan 2003. Amerikanska specialstyrkor samarbetar med irreguljära kurdiska peshmergerillan för att öppna en andra front under Irakkriget. Likheterna med olika kommandoräder i norra Frankrike 1942-1943 är betydande. Båda fallen syftar till att öppna en andra front mot fienden, Saddams Irak respektive Hitlers Tredje rike. Specialoperationer, som inte sällan innebär att man rör sig framom främsta linjen, är den hemligaste av alla militära operationer och kräver specialutbildade förband med soldater som kan verka självständigt. Verkar kanske lätt när man ser en Hollywoodfilm, men kräver ytterst noggranna förberedelser.

6. Stadskrig

Strid i bebyggelse. Hitlers pansararméer dominerade det öppna slagfältet. Men när slaget om Stalingrad 1942-1943 förvandlades till gatustrider med en kamp man mot man från hus till hus började krigets vågskålar väga över. General Giap hade en dåligt utrustad armé som skulle ta sig an den amerikanska supermakten. Under Tétoffensiven 1968 bortsåg Giap från en del "grundprinciper för strid i bebyggelse" och åsamkade USA ett kännbart politiskt nederlag. Både vid Stalingrad och i Vietnam hamnade den teknologiskt överlägsne fienden i händerna på beslutsamma motståndare som avgick med segern, tack vare strid i bebyggelse.

7. Motangrepp

Oktober 1973. Egypten och dess allierade överrumplar Israel med en inledningsvis mycket framgångsrikt överraskningsanfall. Med minimalt med tid för förberedelser så använde israelerna använde samma metod som Röda armén 1941: Motangrepp. Lyckas de så räddas hemlandet, ett misslyckande och allt hade varit förlorat. Motangrepp har ofta använts av aggressiva befälhavare som Karl XII, Napoleon och Robert E. Lee, vars slutliga nederlag bevisar operationens svårighetsgrad. Här studeras slaget om Moskva 1941 och oktoberkriget 1973. Två mycket framgångsrika motangrepp.

8. Flottaktioner

I juni 1942 lyfter de amerikanska flygplanen från sina hangarfartyg utanför Midway för att bekämpa de japanska huvudstridskrafterna till sjöss. I oktober 1944 har den japanska marinen vilselett amerikanerna och förhindrat en landstigning på Filippinerna. Så möts de två nationernas slagskepp i ett sjöslag i Leytebukten. Under andra världskriget var sjökrigföringen möjligtvis den mest komplicerade och dyrbara krigskonst som existerade. Var är fienden? Vad är hans styrka och målsättning? Beslut med världshistoriska konsekvenser måste fattas på timmar och minuter. Filmerna analyserar slagen vid Midway 1942 och Leytebukten 1944.

9. Flankangrepp

Flankangrepp är en grundläggande militär manöver som bland annat skänkte Hannibal segern över romarna vid Cannae 216 f.Kr. Målet är att kringgå fiendens starkaste positioner, omringa och tillintetgöra huvudstridskrafterna. Här studeras två mycket omfattande flankangrepp: slaget om Normandie 1944 när Montgomery stångar pannan blodig mot tyskarna vid Caen bryter Patton igenom och kan slutligen omringa tyskarna vid Falaise. Lika illa som för tyskarna i Normandie gick det för republikanska gardet i Kuwaitkriget 1991. Schwarzkopf trodde sig vara numerärt underlägsen och valde samma taktik som Eisenhower drygt 60 år tidigare.

10. Stormningsangrepp

Räder bakom fiendens linjer som stormar ett specifikt mål är något av det mest riskfyllda som tänkas kan. En klassisk stormning, där soldater rusar mot ett specifikt mål har misslyckande och likhögar skrivna över sig. Men om det finns ett mycket speciellt mål i sikte, ett högkvarter eller annat nyckelområde, och tillräckligt med medel avsetts kan operationen lyckas. Under Vietnamkrigen utförde amerikanarna en räd mot krigsfånglägret Son Tay i november 1970, och på Hitlers direkta order försöker tyska specialstyrkor under Otto Skorzeny frita Mussolini i september 1943.

11. Genombrytning av befästningslinjer

Att direkt angripa starka fientliga positioner är befälhavarens sista utväg. Militärhistorien har visat igen och igen att resultatet brukar vara förödande fiaskon. Men vid Meuse-Argonne 1918 igångsatte amerikanska soldater flera skenangrepp mot den välbefästa tyska Hindenburglinjen. I oktober 1942 vilseleds tyska Afrikakåren av britterna som under Montgomery startar en storoffensiv vid el-Alamein. Båda offensiverna ser ut att bli blodiga misslyckanden, men slutar med avgörande segrar. Vi analyserar varför!

12. Luftangrepp

Luftlandsättning. Soldater regnar från himlen. Oerhört skrämmande och framgångsrikt när taktiken med fallskärmssoldater tillämpades första gången tidigt under andra världskriget. Total katastrof om fienden inte springer utan skjuter ned soldaterna som hänger försvarslösa i sina fallskärmar. Vi studerar två luftlandsättningsoperationer. Operation Market Garden som skulle säkra broarna över Rhen i Nederländerna 1944, samt Operation Junction City under Vietnamkriget 1967. Vad är de viktigaste kraven på slagfältet? Vad krävs för lyckade storskaliga luftlandsättningsoperationer?

13. Angrepp från havet

Vår planet täcks till nästan en tredjedel av vatten, ett faktum som gör att vi säkerligen kommer att få se storskaliga landstigningar även i framtiden. Men hur går en landstigning egentligen till? Hur säkrar man ett brohuvud? Hur kommer man bort från stranden? Filmen studerar nyckelfaktorerna i två massiva operationer. Amerikanska marinkårens landstigning vid Ivo Jima i februari 1945 och vid Inchon under Koreakriget. Vid den förstnämnda överraskades amerikanerna av de okonventionella japanska försvarsmetoderna och vid den sistnämnda togs Nordkoreanerna helt på sängen av valet av landstigningsplats.